Pga brist på tid och inspiration tar denna blogg sommarlov nu.

Vi återkommer kanske i denna form eller nån annan eller….?

Veckan har runnit iväg….hjälp kan man köpa lite tid någonstans? I går, lördag var det Briard SM i spår i Västervik. Som vanligt välarrangerat av en skara entusiaster , Mi & co. Skulle åka dit som åskådare plus att vi lagt ett styrelsemöte i samband med tävlingen. Plats Karins husvagn på Lysingsbadets camping. Vilket härligt ställe att ha styrelsemöte på!?

Dagen började lite halvkaotisk för mig som skulle åka över dan. Sambons bil behagade braka ihop dagen innan. Oljetråget hade ett stort hål, med andra ord rinner oljan rätt igenom. Eftersom husse skulle ha flickorna hemma så ville jag inte sätta honom utan bil…med vovvar….på landet….OM nåt skulle hända. Fick till slut låna svärföräldrarnas bil och jag kunde åka. Hann i alla fall se en del av lydnaden.

Spåren hade varit jättejobbiga, knastertorra och med en temperatur på 28 + så tog det på både hundar och ägare. Hundarna var ändå förvånansvärt pigga och glada under lydnaden, inga sega briarder här inte! Kul att se! Alla hade bra lydnad men tappade en hel del på spåren, pinnar borta etc så dessvärre delades inget cert ut. Kanonbra jobbat ändå med tanke på omständigheterna tycker jag

1:a och Svensk briardvinnare i spår Isfolkets Queno Simson och matte Jessica. GRATTIS! 5 snopna poäng från cert och brukschampionat, lycka till nästa gång!

2:a O`Lydia Kruzzidull och matte Eva N.

3:a Welanee Nightmare och matte Eva B.

GRATTIS & Väl jobbat resterande gäng, det är små marginaler som skiljer cert från cp från gk osv. En extra tanke till Eva D (f*n alla som har briard heter Eva???)  med Karru som hade fullt på spåret men gick över tiden med några sketna minutrar. Shit så snopet

Idel, ädel svartingar stog på pallen, slump?

Snygg metallapportering

Eftermiddagen spenderas vid Karins husvagn, 10 meter från havet. Bättre ställe för möte får man väl leta efter. Vid 19.00 tiden styrde jag dom 15 milen hem, trött efter en lång dag. Tycker jag bott på landsvägarna sista veckan, idag ska jag inte sätta min fot i en bil, basta! Nästa vecka är fullspikad med jobb (4 nätter) , tandläkare och magnetröntgen av min fot…..tid var det ja´…..Blocket? Tradera?

Ha de´gott!

 

Helgen kan väl samanfattas med…..hot, hot, hot! Hot väder, hot mat och hot Soya!?

35 mil upp i fredags tog sin tid, fredag, div vägarbeten, broöppningar och sightsing i Strängnäs (jaja Eva) gjorde att jag kom fram vid 20.00 tiden. Kort rastning och sen ut med hundarna i fållan för att se vem som visade mest intresse. Chili visade sig vara helt ointresserad men Soya fick genast en hukande hållning med stirr i blicken så det fick bli hon som vi körde med. Sammanlagt var vi ute i fållan 8 ggr räknade jag ut under helgen. Korta pass i 30+ tärde på hundar, får och ägare. Det var jag med Soya, Eva och Zaffran, Anna och Zhoklad, Agneta och Pyla, Karin och Tazza och sen en tjej som heter Annika med en jättetrevlig lapsk vallhund.

Dom tre första gångerna var Soya försiktig och smygande. Är ju tagen rätt hårt på sin jakt så hon trodde väl inte detta var sant…skulle HON få springa på får? Detta var Evas tolkning. Eva på Evallens kelpiekennel som håller i detta. Det är hennes gård och hennes får vi vallar på.

Mårtensby Gård

Jag som känner min Soya misstänkte att “mer” skulle komma….och mer kom det! Lördag eftermiddag såg jag i Soyas ögon att nu, nu hände nåt så då bad jag Eva vara med i fållan. “This is life” sa Soya och sprang som en dåre….ömsom jakt, ömsom vallning kan man man lugnt säga. Fasen sa jag till Eva när vi gick ut ur fållan…det där var väl bara JAKT???  “Det kallas tändning” svarade Eva med ett småleende. Korkade briardmatte?

Eva tog över vallningen med Soya resten av tiden. Nu kunde jag m.fl. se “Mr Jekyl & Mr Hyde” som jag sett……hård, vi kan lugnt säga att hon fått korrigeringar som skulle fått många hundar att fly till Haparanda men hon bara rystade av sig och fortsatte. “Ja motor har hon då” sa Eva….”hon skulle bara fortsätta tills hon stupade”. Väldigt mycket “kan själv, vill själv” och inte direkt samarbetsvillig haha.

Söndag morgon när vi entrade fårhagen var Soya totalfixerad och bara darrade. Eva fortsatte att styra upp henne. På eftermiddan tog Eva ut henne och gjorde vallanlagstestet. Soya skötte sig faktiskt bra under Evas tryck, lite hade nog gått in och Eva vet ju vad hon gör. Hon godkände henne med nöd och näppe med kommentaren “du skulle behöva komma upp en helg i till för att få ordning på henne”, vilket jag inte har möjlighet till(låångt 70 mil t o r). “Titta inte på siffrorna och var dom ligger” sa hon…..

Intresse:3   Naturlig förmåga: 3   Mental uthållighet: 3  Samarbete:  3

Kommentar och helhetsbedömningen blev: Het hund, kräver sin förare. Bra avstånd till fåren. (med Eva alltså!?)

Ja det är väl viktigt att även såna här hundar “inventeras”? En intressant och ständigt återkommande kommentar var oxå att en 3-årig hund har så mycket i sitt bagage, däribland och förmodlingen ett antal “lyckade” jakter. OM Soya hade tagits ut på ett vallhundsläger vid 9-10 månader hade allt varit mycket lättare att stävja, att styra upp. Intressant!

Resten av gänget: Ettåringarna och karamellzöta Zaffran och Zhoklad var nog dom största “talangerna” . Lugna och med fina avstånd till fåren. Naturlig balans. Agneta och Pyla fick godkänt test, Pyla som växt enormt och hittat sina anlag. Karin och Tazza har ju kommit lååångt före alla andra. Åker och tränar regelbundet hos Eva. Hon fick komma ut i stora hagen för att testa fösa och jobba mer fritt. Lycka till Karin!

Största behållningen för mig? Jag fick ju förklaringar och ännu mer befäst dom egenskaper jag sett hos Soya, i arbete. Ter sig ju så vek och “fjuttig” men visade sig vara mer självständig och hårdhudad än vad jag och många trott. Många har ju inte trott på mig när jag försökt förklara. Jättekul var att få prova valla med en av Evas färdiga kelpies, då klirrade en tioöring ner på mig.

Häftigt är att se att när man jobbar på en naturlig instinkt på hunden så behövs ingen motivation, inget godis, inga krussiduller. Lågmälda beröm och ibland hårda korrigeringar för att direkt växla till uppmuntran….och inte fasen slutade hundarna att jobba för det.

Jag har bara ännu mer fått befäst att dessa tester avslöjar brukshunden i dom. En bra vallhund blir oxå en bra brukshund?! Egenskaperna går hand i hand. I vallanlagstestet ser man egenskaper som vi har nytta av i andra arbeten med hundarna. Hoppas nu att fler och fler testas….att vi lär oss använda testet i vårt avelsarbete, i vårt val av hund. Som ett fantastiskt komplement till allt annat! Lycka till oxå Eva som jobbar hårt för att få igång en Herdingverksamhet i Sverige, trots hååårt motstånd från vissa. Herding bygger ju på annat än vad Bc håller på med och passar dom kontinentala vallhundsraserna bättre utifrån deras sätt att jobba. Glöm inte att briarden ÄR en vallhundsras, EN arbetande hund sedan flera hundra år….tappa inte bort det!

Soya när hon skötte sig med matte

Kom hem i går kväll, trött, trött, med sönderbrända axlar men rätt nöjd ändå. Temperaturen visade + 31 på söndag eftermiddag! Tusen tack till den som uppfann AC! Tusen Tack alla för trevligt sällskap, tusen tack Eva för stort tålamod med oss förvirrade briardägare, tusen tack för het mat och gästfrihet! Härligt att träffa dina underbara kelpies! Hmm, kanske skulle bli en kelpie iaf???? Har fullständigt ändrat uppfattning om den rasen efter denna helg. Vi var åtskilliga som ville stoppa den underbara lilla svarta valpen Extra i fickan när vi åkte hem.

Sist men inte minst….tack för champangen Janne, Anders blev grymt imponerad!

Nu ska jag tvätta fårskiten ur gympaskorna, jobba två nätter och sen vara ledig en vecka nästan. Soya följer mig hack i hälarna, dyrkar backen där jag går och undrar var f*n fåren är.

Hej hopp!

….åsså blev det sommar, med stort S! Idag har vi haft 25 + , helt otroligt för det är ju faktiskt maj. Väderprognosen visar att det bara fortsätter nu. Hmm, tudelade känslor med tanke på vallhundslägret i helgen. 30+ i skuggan är kanske liiite mycket?

Alldeles ljuvligt är ändå kvällarna….ljumma, ljusa kvällar som spenderas i trädgården. Kommer på mig själv att knalla inåt vid 22.00 - 22.30 tiden, ibland ändå senare. Dator och TV står svarta och avstängda. Skönt är det och definitivt nyttigt med lite “avprogramering”.

Chili är bättre i ryggen så hon får nog möta fåren ändå i helgen. Ska bli väldans roligt att se om MIN föreställning om dessa två hundflickor överenstämmer med hur dom verkligen kommer att bete sig. På MH testerna kunde jag gissa i förväg och i det stora hela stämde det mitt i prick. Men det här med får och vallning är ju “tassemarker” både för mig och för dom. Garanterat är ju att ingen av dom aldrig sett ett får tidigare.

Nu blir det jobb i två nätter, går av fredag morgon och måste försöka sova 4-5 timmar om jag ska fixa att köra i 30 mil. Så uppdateringar mina vänner får ni vänta på tills efter helgen.

Soya bland pelargoner

Några bilder till Maria..

Blå alpklematis som får klättra in en vit syren

 Vit alpklematis i ett armeringsnät

Mycket jobb just nu….resten av tiden ägnas åt trädgård och hundflickor. Datorn kastar jag en blick på då och då…på sin höjd.

Nästa helg drar vi till Uppland på vallhundlägret. Det enda som bekymrar mig är att jag går av ett pass på morgonen, måste sova sen och därefter ska jag köra 30 mil en fredag eftermiddag, ujuj. Bästa vägen nån? Helst vill jag ju slippa Stockholm, haaatar att köra där och kommer garanterat att hamna käpprätt åt skogen i så fall. Kommer väl fram vid 22.00 tiden eller så????

Hade tänkt att testa bägge flickorna för att sen se vem som är mest “talangfull” men Chili gjorde illa sig härom dagen så det får nog bli Soyaplutt. Stora, klumpiga Chilipilli, gjorde en tvärvändning när hon och jag lekte med en kamptross. Precis när hon kastade sig runt skrek hon till vilket jag nästan aldrig hört henne göra. Hon är extremt smärttålig denna hund. Inga hältor syntes men väl smärtade hon över länden och har svårt att hoppa in i bilen. Förmodligen en sträckning eller nå´t sånt. Nu har hon vilat och blivit mycket bättre men inte helt ännu men det kan ju bli heltokigt att släppa på henne på får OM hon ont!? Nåväl, Chili får vara sällskapsdam på lägret *s*

Ha de bra…..

 

Dom sista veckorna har detta hundgissel aktualiserats, flera hundar i bekantskapskretsen är drabbade. Var på klubben i tisdags och där hörde jag nu två hundar som drabbats av erlishia, dels Cella-briard men oxå Ibitza-schäfer. Ibitza som jag såg tävla för 2 veckor sedan är tydligen jättejättedålig, pang bom! All gammal ångest för denna djäkla sjukdom blossade upp och allt det Mollan gick igenom har roterat i huvudet.

Huggormsbetten verkar oxå öka. Husse i huset lyssnade i veckan på ett Naturprogram på P1 där man just pratade om huggorm kontra hund. Man sa då att av någon anledning så är ormarna giftigare i år än man någonsin sett. Man har ingen som helst aning om varför!? Ett stort djursjukhus togs som exempel, dom har i år fått in lika många huggormsbitna hundar som dom brukar få in på ett helt år. Man pratade då om att det numera finns serum men bekymret var att dom flesta veterinärer inte har tillgång till det. Loppis-briard blev ju biten för några veckor sedan och när vi var i Borghamn träffade jag en bekant som sa att en labbe (som jag kände) hade dött i veckan efter huggormsbett. Usch och fy……och vi som inte har tillgång till djursjukhus nattetid i Östergötland. OM nåt inträffar >23.00 så hänvisas vi till Kalmar, Strömsholm(25 mil) eller Helsingborg. Fast huggormar kanske sover på natten?

Jag…som inte varit speciellt ormfobisk börjar nu märka att jag tror varenda pinne i skogen, på stigen, på grusvägen är en ORM!? Tror jag börjar utveckla ormfobi???? Inte för min skull utan för hundarnas!

Värmen har sakta sakta börjat återkomma…ingen sommarvärme men väl en normal vårtemperatur. Pellisarna har i hysterisk takt åkt in och ut på kvällarna när graderna dalat till neråt 2-3 + grader. Nåja, nu får dom nog stå kvar ute!

Nu är det slut på sötebrödsdagarna (läs ledighet), åter till verkligheten och fast jobb. Kommer att jobba MYCKET nu hela sommaren, en högre procent än vanligt men som tur är får jag ju ändå lite semester ihop med Husse i huset. Gött!

ha de bra…..

Syrenerna är i full blom, så även häggen!? Hmmm????

Helgen har spenderats hos släkten i Västerås. Malin , systerdotter fyllde 9 år och hennes högsta önkan var att vi kom och hälsa på, så naturligtvis gjorde vi det. Tack Jens och Maria, min svägerska för fantastiskt god mat och trevligt umgänge. På lördagen hann jag träffa MINA systrar….tänk vad systrar betyder för en! Vi hann besöka våra föräldrars grav, en stund av eftertanke!

Hundflickorna sov nog i ett halvt dygn när vi kom hem. Totalt slut att frottera sig med barn dygnet runt. Bara att gå en kisserunda var ett stort äventyr för dessa bonnhundar. Att möta 8 hundar på 50 meter är ju inte vardagsmat för dom *s*. Vissa turer glömde dom totalt bort att göra ifrån sig, fullt upp att hålla koll på allt o alla.

Ikväll har jag tränat flickorna i trädgården. Försökte mig på att träna in “musmatta” Dvs att hunden ska sätta foten på en musmatta med hjälp av klicker.

Chili….som vanligt tog det 2 sekunder för henne att fatta. Soya…..tja, vet inte vad? Hon försökte envetet apportera musmattan, då gick jag ner på huk….och hon började….krypa!? Ställde jag mig upp så gick hon fot. Lilla Soya, ska bli så rätt! Plutt, plutt!  Vi fortsätter…..

Imorgon är det träningskväll på Vadstena, får se om jag hinner med ett spår på dan.

Hmm, kan man jämföra ett 1:a pris i Lkl 1 i jämförelse med SM poäng i Elitlydnad…..Jo det kan man! Ibland är det en lika stor bedrift att ta första steget….att våga ut och tävla! Att upptäcka den fantastiska känslan att göra nå´t ihop med sin hund. att vara sååå nervös så man slutar andas och sen, sen uppleva den euforiska känslan av att klara det! Att man som människa faktiskt kan stärka sig själv genom hunden.

Samma känsla kanske som den som tränat hårt….som kliver över 300 poängs sträcket!

NI ÄR FANTASTISKA!

Jag tycker bara det är så underbart när folk gör nå´t ihop med sin hund. Vilket fantastiskt djur hunden är…..

Ha de´gott så hörs vi!

Pälsvård….ack så viktigt!

Soya & Malin myspyser i soffan.

En lika stor bedrift……Jättegrattis Susann som vågade sig ut och tävla lkl 1 för allra allra första gången. Hon och Slash fixade det galant på 177 p. GRATTIS Susann….tänk att du vågade!

Uj uj….kommer ihåg första gången för mig. Fy sjutton, ben och tänder skallrade, jag tog ett djupt andetag och andades först när tävlingsledaren sa åt mig att det var helt o.k. att andas….si så där vid inkallningen *s*

Den euforiska känslan efteråt, som uppväger allt. Sug på karamellen Susann!

ETT JÄTTEGRATTIS OXÅ TILL DON FIDOS LAURA ASHLEY (en systerdotter till Chili) som i helgen blivit uppflyttade till Elitspår.

Duktiga duktiga Ni……*s*

Sen kväll på Vadstena BK……var ute på plan till 21.30, ja faktiskt! Börjar bli en riktig briardmaffia där nu. Ikväll var det jag och flickorna, Marika med Indra och Hasse och Bella. Riktigt kul och flera gamla “rävar” fällde kommentaren “öhhhh va´värst vad briarder det börjar bli här då”

Kul om kan bli ett gäng! Hasse & Bella glänser som vanligt *skäms* och vi andra harvar på. Kuligast ikväll var att se Marika & Indra. Indra, ovan vid klubbmiljö och andra hundar skötte sig utmärkt. Marika har gjort ett hästjobb med denna tjej och har en superkontakt med henne. Vi körde lite operant betingning på apportbock(vilket hon fattade på 2 sekunder) och även metallen. Marika och Indra har ju gått en klickerkurs i privat regi över vintern och oj vilken skillnad. Supersnabb i kropp och själ är hon den lilla damen.

Soya…tja, lite loj och oengerad till en början så jag la resolut in henne i bilen igen på en “time out”. Tog ut Chili i 45 minuter, shit om det gick att tävla att den hunden. Glad bufflig och kampig! Överlycklig. Sen fick Soya komma ut igen vid 21.00 och vips gick hon som en gud……Hmmm, vek som sammet hemma med hård som stål på träning. Kan faktiskt inte beskriva det bättre! Märklig hund!?

Gäsp….nu är det sovdags, imorgon jobb och i helgen far vi upp till Västerås för födeldedagsfest för Malin, syskonbarn. Nästa helg jobb, helgen därpå vallhundsläger och helgen efter det briard SM i Västervik.

sysselsättningsproblem? Jag? Nähääää…..Kan man köpa tid?

Förmiddan spenderades på Mjölby Bk där det var distriktsmästerskap i lydnad. massor med folk och trevlig stämning.

GRATTIS till Hasse med Bella (Goblinvalley Nirvana) som vann lkl 2 på 173 p. Efter en orolig plats dängde hon till med 3 10:or och sen en 10:a på helheten. Så snyggt! Vilka reklampelare dom är dessa två för vår ras!

Sen åkte vi direkt ner till Borghamn där Marika, A-C och jag mötte upp Maria och Marita. Tja, fler blev vi inte (trist trist) men förbaskat trevligt hade vi i alla fall. Mycket skratt, hundpromenad i samlad trupp och sen fick vovvarna doppa sig i Vätterns iskalla, kritallklara vatten. Över fikat diskuterade vi ev fortsatta träffar, då med lite inriktning på träning. Marika den tokstollan tyckte vi skulle samla ihop oss o våra hundar, ta båten över Vättern till Hjo över dan osv osv . *host host* 6-7 stökiga briarder på en o samma båt????

Märkligt är ändå att man inte får ihop fler vid en träff? Vad håller på att hända? Vallhundslägret i Uppland risker att bli inställt!? Endast 4 briarder har anmält sig. FYRA….????Brukslägret i Uddevalla släpps nu för andra raser pga för få anmälda briarder!?

Trist, tragiskt och sorgligt!!!!! Det lutar åt att jag ber sambon med tindrande ögon om ett litet lån, (själv är jag ju utan jobb i 3 veckor. Inget jobb=ingen lön) och stoppar in hundflickorna i bilen och åker upp på vallhundslägret. Vore väl självaste fasen om nu inte detta läger ska bli av!

Jaha…trevligt hade vi iaf och hundarna var mycket trötta när vi åkte hemåt vid 16.00-tiden.

A-C och Marika i solen….(A-C har inte ens briard!?)

Snälla Baccus (Whatuas Burley Charmer) Nerklippt och blöt!

Indra pussar sin älskade matte Marika

åsså Chili & Soya förstås….

Chili som kommit på det bästa sättet att få tag i pinnen utan att behöva simma, man “attackerar” helt sonika den simtokiga och snälla Soya när hon kommer in med pinnen.Hmmm!

Loppis hann jag inte få nåt kort på, snabb som vinden???

Jättekul(för mig) var att träffa flera gamla bekantingar, jag som bott i Borghamn. Arne och Monica, “journalisten”, Sivert etc. Folk hälsade glatt som om man fotfarande bodde kvar, som att det inte var snart 4 år sen vi lämnade detta lilla pittoreska samhälle vid foten av Omberg…..vid Vätterns strand. Saknar jag Borghamn? Varenda sekund!

Jaha, mina vänner…..Ni glömmer väl inte vår Östgötaträff på söndag?
Vi hade ju tänkt oss korvgrillning på Omberg, hmm, kanske inte lämpligt med tanke på 25+ grader och strååålande sol. vem vill ha korv?

I all hast beslöt så Marika och jag att ändra planerna. Från 10.00 finns vi på Mjölby BK där DM i lydnad hålls. Vad vi vet så deltar ett briardekipage så vi åker dit och hejar fram dom. kom dit vett´ja!

13.00 samlas vi vid hamnen i Borghamn, 1.5 mil söder om Vadstena (väl skyltat). Vi tar en promenad på en fin 2.5 km slinga vid Ombergs fot. Sedan fika vid hamnen där det finns gott om sittplatser och även hundbad. Ta med kaffe och dricka, vi håller med fikabröd.

Inget ambitiöst så här första gången, vi får se hur många vi blir och får diskutera om vi vill ha några fortsatta träffar. Kanske vi kan rotera i länet? Vi är ju ganska många som tränar aktivt med våra briarder, vi kanske skulle ordna några “träningsträffar”?

Vi ses på söndag…..

 

 

Helgen har spenderats ute, vilket väder! Lördagen var vi i torpet och jobbade till kvällsskymningen kom. Mellan grävandet hann jag med varsitt spår åt flickorna. Denna gång tvingade jag med husse ut på spåren “du måste väl se hur dina hundar spårar” menade jag. Husse himlade med ögonen, suckade men följde iaf med på spåren. Han är världens bästa Husse till flickorna men sååå totalt ointresserad av själva träningen.

Chili…tja…hon hittade iaf slutet….och skoj hade hon, jaja tur att hon inte tävlar haha.  Soya…hon jobbar med största möjliga allvar, t.o.m. husse såg skillnaden på dessa två hundflickor. Gjorde lite klurigheter, bl.a. gick jag i cirklar runt ett jätteträd. Hon brydde sig inte alls utan jobbade som det var en vanlig vinkel. Hmm, vet inte om det är bra eller dåligt!? Hon är lite märklig denna hund, så allvarlig att hon knappt viftar på svansen vid belöningar. Vill bara vidare och vidare…. Förrut blev jag fundersam på detta och berömde o lattjade så jag slog knut på mig själv. Hon bara tittade på mig. Nu berömmer jag sansat och har insett att det här är sååå allvarligt för henne och är så koncentrerad och hon spårar inte sämre för det. Om jag tänker efter så missar hon aldrig ett slut, pinnar kan missa men aldrig, aldrig slutet.

Torpet ja´, omgivet av storskog vilket märks. När sambon stog och klöv ved vid båthuset så kände han plötsligt att han var iaktagen, ni vet så där som man bara “känner på sig”. Han tittar upp och mitt på grusvägen c:a 50 meter ifrån honom står en älg och bara glor, så stog dom i flera minuter och glodde på varandra innan älgen sakta traskade vidare. Som tur var så var jag och flickorna vid stugan, jag …..älgrädd! Flickorna…..älgjägare?

Imorgon blir det Vadstena BK för lite lydnadsträning.

Sist några bilder på stjärnpelargonen Fireworks Red, till er alla som tror att en pelargon är vit, röd eller rosa och säljs på ICA…..

 

Efter jag skrivit tidigare om olika sorters pellisar gör jag nu en lite påminnelse. Har ni nu lyckats övervintra några engelska så glöm inte att dom MÅSTE ha en kallperiod för att sätta blommknopp. har man möjlighet till kallförvaring med mycket ljus över vintern är det ju perfekt och ni har löst problemet. MEN…om ni som jag inte har dessa ultimata förhållanden utan dom har övervintrat på en vanlig fönsterbräda i ett vanligt fönster ….så gråt inte blod mina vänner. Än är det inte fösent.

Nu är nämligen den perfekta tiden att ge den köldperioden. Nu när det är 15 + grader på dagarna och sen knallar det ner till 4-6 +grader på natten. Perfekt! Idag har jag ställt ut alla mina engelska på verandan så dom “frysa lite”. Passa bara på frosten! Det tål dom inte!

lite engelska att njuta av….bedååårande, skira Lord Bute

Vackra Fringed Aztec, tålig, kraftig och rikblommande

Åsså Louise, en favvo hos mig, kraftig och blommvillig.

Dom engelska har ett styvare hårdare bladverk och stammen är nästan vedartad. Sticklingar tas på tidig höst. KLIPP INTE NU! Dom engelska sätter blommanlagen i topparna så då klipper ni bort dom i så fall. Eftersom stammen är som ved brukar man säga att det tar minst dubbelt så lång tid för dessa sticklingar att rota sig….kanske upp till 4-6 veckor.

Engelska pelargoner har en spännande historia. Togs fram i England på 1800-talet för dom stora godsens och slottens orangerier….gigantiska megaväxthus vet ni.

Tänk er själva…fiiina engelska damer med parasoll som sniffar och beundrar dom stora spektakula blommorna. Här ser ni oxå förklaringen till att Engelska anses “svåra”. det är ju dessa förhållanderna dom är framodlade för. Svåra visst…men absolut inte omöjliga säger jag som har en Fringed Aztec inköpt för 4 år sedan.

Ann Hoystead med en av det absolut största blommorna…i blodrött.

Idag åkte jag till min favorithandelsträdgård, Mjölby Handelsträdgård och naturligtvis inhandlades ett antal pellisar, trodde ni nå´t annat? Hon berättade att folk är alldeles tossiga och det handlas pellisar som aldrig förr. Hon som i vanliga fall knappt börjat sin stora försäljning har nästan utplockat. Inhandlade bl.a. en doftis till min syster som luktar…coca cola, ja faktiskt! Jag själv ville ha till två stora amplar som hänger på altanen. Döm om min förvåning när det plötsligt står två plantor av Millfield Rose där och väntar på mig, dom två sista som fanns kvar. Jag som bara sett den på bild och trånat. En halvhängpelargon med klar “fluffvarning”….blommorna är som en gräddbakelse.

Eftersom jag älskar samplanteringar så blev det två Charlotta som får bo ihop med gräddbakelserna. Charlotta är en söt cerisefärgad zonal. Gillar ju hur två färger kan konsten att förstärka varandra och det här är jag riktigt nöjd med. Ni får föreställa er hur det blir framåt sommaren när dom rosa gräddbakelserna hänger ner något och blandar sig med det mer uppåtväxande cerisfärgade.

Helgen har gått i det sociala tecknet, svägerskan med hel familj har varit på besök inkl. Malin & Kajsa förstås. Malin, hundflickornas exelenta pälsvårdare och promenadkompis.

I söndags for Marika och jag till Kil i Värmland för att frottera oss i valpar….briardvalpar! Marie, kennel Matisse har ett litet ljuvligt gäng på 6 veckor. Oj oj oj….så himla bedårande dom är i den åldern. 4 grabbar och 1 tjej…Honey, men snälla Marie, ett bättre namn får du nog hitta på den lilla damen! Den lilla svartingen hördes konstant när hon morrande brottade ner sina bröder HELA TIDEN. Hon sökte verkligen upp brorsorna en efter en och välte okull dom, ställde sig över dom med den lilla svansen stel som en pinne. Kan man nå´t annat än skratta då??? Namnförslag, kanske….Arga? Bita? Besta? Vilda?

Junior…åhhh, den lille krabaten lekte IPO hund, gick igång på Marikas fleeceärm och kampade så det stog härliga till. “Fullt och fast bett” som schäferfolk säger. En förvånad Matte och Husse bara tittade, det hade dom inte sett förrut.

Haha, bara älskar små svarta “idioter” jag! Här sliter han för Kung och fosterland. Det var mycket mycket nära han åkte ned i väskan!

Alldeles ljuvlig liten Max, störst och självsäker. Kolla dom tassarna….två nummer för stora *S*

Intagit högsta position….

Tack för jättetrevlig dag Marie och du….Junior kan du skicka på posten, adress kommer!

Idag….sol och 19 + grader, man tror knappt det är sant! Hunnit upp en vända på klubben och tränat lite med Soya. Vår slöa och lata vinter har satt sina spår och nu tränar jag massor lek, kontakt och ett visst krav på fröken Soya. Man ska ju inte inbilla sig att det bara är att ta vid där man slutade inte….backa tre steg var det! Men jag skyller inte på nån annan än mig själv, så de´så!

Fler briarder har visat framtassarna på apellplan i helgen. Väl värda att uppmärksammas….

Agge och Welanee Razzmatazz gjorde 282 p i Elitlydnaden. GRATTIS!

Ewa med Marzeminos Chess “Dumle” fixade uppfl. till lägre. GRATTIS EWA!

Kennelsystrarna Green Ponds Endering Etrassla och GP Fearless Flippa blev uppflyttade till högre spår på samma tävling. Trassla med matte slog till på smått otroliga 562 p. och vann förstås.  Det är bara att buga & bocka. GRATTIS!!!

Jag avslutar med en bild på “Årets Perenn” …..lungört som blommar fint nu. Ljuvliga små blommor i blått/lila/rosa.

Ha de bra så hörs vi…..

Next Page »